Sitter och funderar över mina träningsmål för det kommande året, jag börjar inse att jag behöver revidera mina mål på ett flertal punkter.
Jag har redan anmält mig till Midnattsloppet i augusti, detta gjorde jag veckan innan jag krockade, jag hade även som mål att detta år springa en halvmara under två timmar och att komma under femtio minuter på milen.
Nu i det närmaste fem månader efter olyckan inser jag att jag kommer nog inte igång med löpträningen i brådrasket, jag använder mig fortfarande av två kryckor, tränar i och för sig på att klara mig med en krycka, men just nu känns det en bra bit bort.
Det vänstra benet vill inte riktigt hänga med när jag ska ta steget med en krycka, samtidigt försöker jag träna bort haltningen när jag går med hjälp av två kryckor, att komma i form till Midnattsloppet har jag börjat utesluta.
Det mål jag för tillfället jobbar efter är att komma igång med löpträningen under detta år, problemet som jag tror kommer att ställa till det är att musklerna på vänsterbenet har minskat otroligt mycket under denna period, jag vet att det går ganska fort att träna upp dom igen när jag kan använda benet fullt ut, men det kan också göra att risken för skador ökar om jag snedbelastar ben och höfter, med andra ord gäller det att skynda långsamt när jag väl kan börja springa igen.
Med de övningar jag fått av sjukgymnasten så känner jag att vadmuskeln i vänsterbenet fort tröttnar, detta är som gjort för att trampa snett och vricka fötter, men även att belasta foten och benet fel vid löpträning, jag har brutit ned detta i mindre delmål, det första delmålet är att kunna gå med hjälp av en krycka, att kunna lita på en krycka och kunna både stödja och balansera kroppsvikten på det skadade benet.
Nästa delmål blir såklart att kunna gå utan kryckor, att kunna gå utan att halta och få ett naturligt steg, här gäller det även att kunna gå i olika tempo, här handlar det om att bygga upp styrkan i benet samt att kunna förlita sig på att benet bär.
Här kommer det stora målet att kunna få till ett löpsteg utan att bli skadad, det som också är intressant för mig är hur mitt löpsteg kommer att vara, jag har alltid haft ett neutralt löpsteg utan pronation, i och med benbrottet så har ortopeden som opererade mig försökt få foten i samma läge som innan, det finns dock inga garantier för att inte steget ska ha ändrats, det behövs inte mycket för att det ska belasta foten och benet på annorlunda sätt vilket kan leda till skador.
I dagsläget jobbar jag på mot första delmålet, även om det just nu känns motigt så har jag i alla fall kommit en bra bit på väg.
Ha de´gott
Tommy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar