10 juni 2016 examen för våra studenter, en dag som för många är inte bara ett avslut på gymnasietiden utan även början på ett vuxenliv, nu ska utbildningen omsättas i vardagspraktik.
Det finns dock människor som aldrig springer ut på examensdagen, människor som år efter år tillbringar sitt liv innanför skolans väggar, all skolans personal ser hur avgångseleverna springer ut i en värld som ser helt annorlunda ut nu än då vi var i samma situation, dessa ungdomar kommer att växa upp och bli mogna vuxna, dom flesta kommer att bilda familj och ta sitt samhällsansvar på fullaste allvar.
Vi som blir kvar i skolan till nästa läsår har andra bekymmer att oroa oss över, att arbeta i kommunal regi har sina nackdelar, att budgeten är ett betydligt starkare incitament för hur verksamheten ska utföras än de nationellt fastställda styrdokument som vi i den praktiska verkligheten har att rätta oss efter är något som vi har hanterat under ett flertal år, det som jag ser som ett större bekymmer inom den kommunala utbildningsorganisationen som i vardagligt tal kallas skola är den brist på ledarskap som florerar i dom flesta kommunala skolor, eller kanske är det så att ledarskapet är utspritt på flera olika nivåer och på flera olika personer, detta gör att det finns en rädsla för att ta beslut som kan påverka kostnadsbilden för utbildningen, när det så småningom landar på nämnd eller förvaltning för beslut så har de personer som drivit ärendet ledsnat för länge sedan.
På våran avdelning inom skolan har vi mycket att arbeta med förutom själva undervisningen, de flesta yrkesprogram på gymnasiet har helt andra förutsättningar än vad de studieförberedande programmen har att arbeta med, för.utom att vi ska planera och genomföra själva undervisningen har vi ett flertal fordon som ska underhållas och vara körklara, verkstadslokaler med många och komplicerade maskiner och verkstadsutrustning som ska fungera, besiktas men även föremål för internkontroll enligt arbetsmiljölagen, detta är bara menat som en förklaring till hur verkligheten ser ut på de flesta kommunala yrkesprogram.
Som lärare anser jag att vårat fokus ska ligga på vilken pedagogik, metodik och didaktik som ska användas, vi ska planera hur vi ska få våra elever att nå målen i kurserna, vi ska planera hur vi ska få eleverna att nå examensmålen i sin utbildning, vi ska även diskutera och planera på vilket sätt vi ska arbeta för att uppfylla alla de mål som läroplanen innehåller, dessa frågor har vi aldrig tid att diskutera, när dessa frågor har diskuterats och vi börjar hitta en gemensam plattform för hur vi ska förhålla oss till styrdokumenten då löser sig de andra frågorna ganska enkelt, vilken metodik vi ska använda oss av och viket material som är lämpligast att använda.
Under vårterminen har jag funderat mycket på varför skolan i Sverige har hamnat i ett läge där det inte finns utrymme för daglig reflektion över hur vi som pedagoger hanterar vardagen, vi hamnar i olika praktialiteter som gör att vi står och stampar på samma ställe och tyvärr hamnar vi ett eller två steg bakåt bara därför att vi inte diskuterar rätt saker i skolan.
Samtidigt som jag har funderat över situationen inom skolan så dök det upp en möjlighet att söka tjänst som förste lärare på skolan, denna tjänst var kopplad till de yrkesförberedande programmen, tanken var att bland annat titta över hur ämnesintegration kunde förbättras, plus en hel del annat utvecklingsarbete, en tjänst som klippt och skuren för mig tyckte jag, det är frågor som jag har slagits för under lång tid i min verksamhet, samtidigt ger en sådan tjänst möjligheter att arbeta med frågor som jag brinner för när det gäller utbildning och att kunna få människor att växa av egen kraft. Klart att jag sökte tjänsten eller uppdraget kanske man ska säga för det förutsätter att den som får tjänsten arbetar kvar på sin ordinarie tjänst. Det var något som jag började inse under processens gång med intervjuer att det skulle inte bli mycket utrymme att arbeta med dessa frågor, då jag känner mig själv och vet på vilket sätt jag angriper en uppgift så kom jag till den slutsatsen att arbetstiden kommer inte att räcka till det uppdraget.
Igår torsdag ringde gymnasiechefen och erbjöd mig en förstelärartjänst, i de läget sa jag att jag måste fundera över detta lite mer.
Idag på morgonen examensdagen för våra elever, var jag in till min rektor och sa upp mig från tjänsten som lärare, nu är det dags för mig att ta examen och springa ut.
Examen - ett avslut men även en början på något nytt.
En förlust för oss! Välskrivet och viktigt inlägg. Önskar dig all lycka!!
SvaraRadera