Kungsbron i Boden

Kungsbron i Boden

fredag 20 september 2013

Helgen kommer springandes

Hej på er

Då var det dags igen, helgerna kommer flygandes med en himla fart, jag hinner knappt börja veckan förrän det är helg igen.

När jag satt och väntade på tåget i Värnamo var det rena sommarvärmen, problemet nu är att kunna klä sig nog varmt på morgonen, men ändå ha kläder som fungerar på eftermiddagen.

Efter det att jag kommit hem och varit ut med hundarna, bytte jag om och for upp till spåret, det blir det fjärde träningspasset nu. En sak som jag definitivt kan konstatera är att kondition är en färskvara, tyvärr var min för gammal för att kunna användas, bara kasta bort och skaffa ny, då den inte går att inhandla så är det blod svett och tårar som gäller.

Första gången, förra fredagen gick det ganska lätt att springa, det gör det oftast första gången, man är peppad och har ingen gammal muskelvärk i kroppen, andra gången fungerar också rätt bra, däremot den tredje och fjärde, det är här som musklerna blir stumma samtidigt som viljan att kunna prestera bättre börjar komma.

Däremot kommer det att gå lättare och lättare att springa nu, det är den första veckan som är värst. Senaste två gångerna har jag klockat varvtiderna, inte för annat än ha som referens, för att kunna jämföra på vilket sätt som det går framåt.

Konditionen märker jag att den blir bättre, däremot kommer jag att få jobba mycket med farten, en sak som jag märker är att jag orkar hålla tekniken längre och längre, så fort man blir trött tappar man tekniken och klampar fram, vilket innebär att man tappar fart och lättare trampar fel, vilket kan leda till skador och/eller snedbelastning.

Däremot kan jag konstatera att man mår otroligt bra sedan man sprungit, duschat och ätit lite mat, då kan man faktiskt med gott samvete sjunka ned i soffan.

Vi syns i spåret

lördag 14 september 2013

Tankar och funderingar

I fredags då jag körde hem från jobbet började jag fundera på hur bra vi har det egentligen. Jag satt på motorcykeln och solen sken, det var ca tjugo grader varmt ute men ändå den här klara härliga höstluften, det börjar komma lite gula blad i björkarna, man känner doften av fukten från marken. Visst är livet härligt.

Apropå något helt annat, jag har sedan mitten av juli hållit på med 5:2 dieten, varför då? kan man fråga sig.

Det började med att jag satt och såg Michael Mosley:s program på TV om fasta och dess inverkan på våra kroppar, detta gjorde mig nyfiken så jag beställde boken han skrivit om detta, då fanns den bara på engelska men det funkar för mig.

Då jag av olika anledningar skulle upp till Boden över dagen så passade det bra med lite litteratur på tåget, när man läser hans bok får man en annan syn på mat, hunger och anledningarna till att man äter, jag tror att om man ska ge sig på detta så ska man läsa boken för att få det satt i ett sammanhang, den här dieten kan man använda sig av för att gå ned i vikt, men det finns andra aspekter på det här med intermittent fasta som är bra att känna till.

Fungerar det då? sedan jag började med detta har jag inte på något sätt förändrat mina matvanor eller motionsvanor, på två månader har jag gått ned sex kilo, jag tycker mig må bättre, blir inte lika sötsugen som förut plus att jag fortare blir mätt de dagar som jag äter som vanligt. Jag har tidigare provat lite olika varianter, att räkna kalorier, äta enligt GI, eller ta bort allt onyttigt. För mig fungerar det dåligt då jag tycker om god mat, jag vill också kunna äta godis till helgen eller chips, det gör att jag inte kan ändra mina kostvanor hur som helst. Däremot kan jag fixa att två dagar i veckan maximera mitt kaloriintag till 600 kalorier, dom andra dagarna kan jag äta som vanligt med gott samvete.

Nu har jag kommit ner så pass i vikt att jag kan återuppta min löpning igen, (förhoppningsvis utan att få ont i knäna) det är en motionsform som passar mig, då jag sprang mycket förut då jag orienterade, genom löpning kan jag koppla av, speciellt när jag springer i skogen.

Min målsättning är att kunna springa midnattsolsloppet nästa sommar.

Hej hopp vi hörs

måndag 2 september 2013

En härlig morgon

Det finns inget härligare än att susa fram på motorcykeln i hällande regn, 12-13 grader varm regnet piskar i ansiktet, det gör att man känner sig levande. Ett rejält regnställ är ett måste, det gör att man håller sig torr inombords.

Att stiga upp på morgonen och ge sig i väg på mc:n i hällande regn det gör att man är pigg och vaken hela dagen, i ur och skur pendlar jag de fem milen till Värnamo på min mc, jag hoppas det är väder så jag kan fortsätta köra åtminstone denna månad ut.

Det kommer snart den tid då jag kommer att hänvisas till Krösatågens tider, det finns en fördel med att pendla med eget fordon, det är möjligheten att kunna vara lite mera flexibel med tiden, under den period som jag åker tåg är jag bunden till en tidtabell, oavsett om jag är klar eller inte så åker tåget, det gör i och för sig att jag kommer i väg från jobbet, men samtidigt så kommer jag många gånger att måsta ge mig iväg hemåt med saker ogjorda på jobbet. Detta kan dock vara en fördel på så sätt att det sätter en gräns för min arbetstid.

En annan fördel med att köra mc till och från jobbet är all den tid som jag har att filosofera för mig själv, ingen radio, bara vindbruset som sakta rensar bort dagen från sinnet, det ger ett mervärde som inget annat ressätt kan erbjuda. Under dessa stunder löser jag alla stora problem i världen och lämnar de små futtiga problemen åt andra att lösa.

I vilket fall som helst så kommer jag imorgon oavsett väder att köra mc till jobbet,

Vi hörs